Sök

Kärleksbrevet - en övning i att hitta känslor

Fredag, maj 14, 2021

Under copywritingkursen under ledning av Krister Maxe, blev vi uppmanade att skriva ett kärleksbrev. Det för att vi lättare skulle komma i kontakt med våra känslor. 

Här är resultatet:

Till min själsfrände, drömprins och livs stora kärlek - min älskade Johan

Första gången jag såg dig, i en trappuppgång i Alvesta, konstaterade jag att du var en riktig läckerbit. När vi sedan pratades vid förstod jag dessutom att det var något väldigt speciellt med dig. Bland annat eftersom du ställde tre frågor som ingen någonsin hade ställt tidigare.

Likt Amors pilar gick de rakt in i hjärtat. En av frågorna var ”Hur är din drömkille?” Föga visste jag då att drömkillen skulle visa sig vara du!

När vi träffades jobbade jag som dejtingkonsult. Som sådan brukade jag rekommendera mina klienter att skriva en lista över idealpartnerns inre egenskaper, så naturligtvis hade jag gjort det med min. Eftersom det då är lättare att ”känna igen” honom när han väl står framför ögonen.

Men aldrig någonsin hade jag trott att den perfekta, högst teoretiska mannen på listan skulle överträffas med råge av dig!

Du har nämligen allt och lite till. Ett stort bankande hjärta, en enormt omtänksam personlighet, intresse för andra och inte bara dig själv. Vidare har du en ängels tålamod och är klok som en bok. Du är manlig, trygg i dig själv och har fötterna djupt nedgrävda i den småländska myllan. En avslappnad och lågmäld humor. (Ibland är du även ofrivilligt rolig. :-D). Du är den enda jag retat för att vara lantis, som bara lugnt konstaterat att ”Ja, det stämmer - jag är en lantis”.

Många försöker göra om sina respektive men jag har alltid tyckt att du är helt perfekt, precis som du är. Min egen stora, trygga nallebjörn som är så mysig att vara med. Om jag hade varit religiös hade jag trott att du var Guds gåva till mig. Dessutom ser du bra ut - i bland så att jag nästan tappar andan. Men det har jag visst redan nämnt.

Min egen andhane

Ett ålderstecken brukar vara att mata änderna i parken. Det har vi spenderat mycket tid med. Ofta har vi skrattat åt att andhanarna låter honorna få all mat. Du är dock som min egen andhane. Tålmodigt låter du jämt mig få ta största sötsaken även när det är jag som har delat i ”lika stora” delar. (Fast för säkerhets skull delar vi inte efterrättstallrik längre. Av någon mystisk anledning tycktes du nästan inte få något då.)

Det har gått över 15 år sedan vi träffades och jag blir fortfarande lika glad varje gång vi ses. Bara att höra din röst får mig ofta att spinna som en katt. Dagens höjdpunkt brukar vara när jag hämtar dig efter jobbet. Oftast pirrar det i iver i magen när det är dags, även om det bara gått några timmar.

De här åren med dig har varit de bästa i mitt liv och jag hoppas att de bara är en början. Att jag ska få fortsätta vara nyförälskad i dig under resten av mitt liv.

Din Marie 

Inga kommentarer än